Behöver du mäta upp din skog på ett enkelt, snabb och billigt sätt? Diverse appar till mobilen erbjuder numera en smidig och relativt noggrann metod för just detta, dvs. att mäta skogen (virket man får ut). Traditionella mätinstrument och manuell insamling av data, spelar dock fortfarande en avgörande roll för att erhålla detaljerad och tillförlitlig information. Vi tar reda på mer om skogsmätning i artikeln nedan, missa inte detta fascinerande ämne.
Vad innebär mätning av skog?
Mätning av skog kan handla om flera olika aspekter. Dels kan det röra sig om att fastställa arealen, det vill säga hur stor skogsareal man faktiskt förfogar över. Dels kan man beräkna virkesvolymen och virkesproduktionen, alltså hur mycket trä (i kubikmeter) som finns eller förväntas kunna avverkas i framtiden. För att genomföra en noggrann skogsinventering räknar man ofta antalet trädstammar, mäter diameter i brösthöjd (DBH, Diameter at Breast Height), mäter trädens höjd och fastställer även trädslagsfördelningen. Utöver detta kan man beräkna skogens tillväxt och därmed förutsäga hur mycket virke som kommer att finnas om några år.
När behöver man mäta sin skog och virke?
Det finns flera skäl till att skogsägare och skogsförvaltare regelbundet mäter sin skog:
Planering av skogsskötsel
Genom att veta hur mycket virke som finns och vilka trädslag som dominerar kan man bättre planera gallringar, röjningar och slutavverkning.
Är du i slutfasen av planeringen och ska precis påbörja avverkning? Hos FTG Mowi finner du de allra bästa skogsvagnar och skogskranar på marknaden, med högt andrahandsvärde som står sig genom tiden! En gång Mowi, alltid Mowi, som de flesta brukar säga!
Ekonomisk värdering
Att fastställa skogens ekonomiska värde är viktigt vid försäljning, belåning eller arvskiften. Banken eller potentiella köpare vill veta vilket kapital som faktiskt finns i skogstillgångarna.
Miljö och hållbarhet
Mätningar ger underlag för hur man kan bedriva skogsbruk på ett hållbart sätt, där man exempelvis beaktar biologisk mångfald och koldioxidbindning.
Lagkrav och rapportering
I Sverige finns lagar och regelverk som reglerar avverkning och återplantering. För att följa dessa krävs ofta att man har koll på skogsinnehållet och kan rapportera in relevant data till myndigheter som Skogsstyrelsen.
Såhär går man tillväga för att mäta skogen via mobilappar
Under de senaste åren har flera avancerade och användarvänliga skogsappar tagits fram. Dessa appar kan utnyttja GPS-funktionen i mobiltelefoner eller surfplattor för att kartlägga skogen och göra volymberäkningar. Vissa appar innehåller även funktioner för att uppskatta trädhöjd via mobilkameran och Augmented Reality, medan andra kan kompletteras med externa sensorer för att öka mätprecisionen.
Tips! En av de mest populära apparna idag är bland annat KATAM på www.katam.se.
En typisk arbetsgång i en digital skogsmätning kan se ut så här:
Kartläggning av avgränsning
Appen använder GPS för att markera beståndsgränser i en karta.
Datainsamling
Genom att gå runt i skogen och registrera diametrar och trädslagsfördelning (man kan fota eller fylla i data direkt i appen), skapas en digital inventering.
Beräkning av volym
Appen utför automatiska beräkningar baserade på vedertagna volymfunktioner, tillsammans med trädens höjd och diameter.
Export av data
Resultaten kan exporteras för vidare analys eller rapportering.
Hos Skogskunskap.se kan du läsa mer om skogsmätning och dessutom få exempel på fler appar som är att rekommendera.
Ger apparna en korrekt siffra om virkesmängden?
Några av de ledande apparna på marknaden kan ge förvånansvärt träffsäkra uppskattningar. Dock finns det alltid felmarginaler, och den största osäkerheten ligger i hur representativa de insamlade datauppgifterna är. Står man till exempel på fel plats när man mäter och väljer träd som inte är genomsnittliga för beståndet, kan beräkningarna bli missvisande. Dessutom varierar noggrannheten beroende på hur moderna och avancerade mobilens sensorer är samt hur väl mjukvaran är utvecklad.
I praktiken rekommenderas därför ofta en kombination av digital mätning och manuell provytemätning för att kalibrera eller kontrollera appens data. Den digitala tekniken är utmärkt för att få en översikt och göra snabba volymberäkningar, men traditionell mätning kan fortfarande erbjuda en högre detaljgrad, särskilt för mindre skogsskiften där varje träd kan ha stor ekonomisk betydelse.
Hur mätte man förut – innan digitala instrument fanns?
Historiskt använde man sig av relaskop, mätklave och ibland höjdmätare (till exempel en Suunto-höjdmätare). Än idag är dessa verktyg vanliga och mycket tillförlitliga:
Relaskop
Används för att bestämma grundytan (ett mått på den totala genomskärningsytan av träden i ett bestånd). Grundytan ligger i sin tur till grund för många volymberäkningsformler.
Mätklave
Mäta trädets diameter i brösthöjd (1,3 meters höjd). Denna uppgift är central för att beräkna trädvolymen.
Höjdmätare
Genom trigonometri kan man beräkna trädets totala höjd. Tillsammans med diametern kan man med hjälp av standardiserade tabeller eller formler beräkna volymen per träd.
Taxeringslitteratur och volymtabeller
Man jämförde fältdatan med standardiserade tabeller som tagits fram av forskningsinstitut och skogsmyndigheter för olika trädslag.
Överkurs: Hur räknar man ut stammar per hektar?
För att få en bra bild av hur tätt beståndet står använder man ofta provytor. En provyta kan exempelvis vara cirkelformad med en viss radie, ibland 5 eller 10 meter, beroende på hur många träd man förväntar sig inom ytan. Man räknar antal träd i provytan, multiplicerar med en omräkningsfaktor (som beror på provytans radie) och får fram stammar per hektar.
Som exempel: Om man använder en cirkel med 10 meters radie är ytan cirka 314 kvadratmeter. En hektar (ha) är 10 000 kvadratmeter. Då blir omräkningsfaktorn ungefär 10 000 / 314 ≈ 31,8. Har man 10 träd inom provytan, får man 10 × 31,8 = 318 träd per hektar. För att öka tillförlitligheten gör man ofta flera provytor utspridda över hela beståndet.
För- och nackdelar – mäta skog via appar eller traditionellt
Digital mätning via appar
Fördelar:
– Snabbt och användarvänligt för att mäta upp sin skog.
– GPS-kartering ger en bra överblick över beståndsgränserna.
– Automatiska volymberäkningar sparar tid.
– Enkel dataexport för vidare analys.
Nackdelar:
– Felkällor beroende på GPS-precision.
– Begränsningar i mobilkamerans höjd- och diametermätningar.
– Kräver uppdaterade tabeller och algoritmer för korrekta volymuppskattningar.
Traditionell mätning med relaskop, mätklave och höjdmätare
Fördelar:
– Mycket noggranna och beprövade metoder.
– Lätt att identifiera enskilda träds avvikelser (exempelvis skador eller ovanlig form).
– Välkänt standardförfarande i branschen, vilket underlättar jämförelser.
Nackdelar:
– Tidskrävande, särskilt för större arealer.
– Kräver större insats av personal med rätt kompetens.
– Man måste själv utföra volymberäkningar eller anlita experter.
I praktiken väljer många att kombinera båda metoderna: appar för snabb övergripande analys och traditionell mätning för stickprov eller viktigare beståndsområden.
Hur mycket skog får man avverka utan att söka tillstånd?
Enligt gällande svenska regelverk från Skogsstyrelsen är man skyldig att anmäla planerad slutavverkning om arealen överstiger en viss storlek (ofta 0,5 hektar för produktiv skogsmark). För mindre avverkningar eller gallringar finns i regel förenklade procedurer, men kraven kan variera beroende på lokala bestämmelser, miljöhänsyn och om skogen ligger i känsliga områden. Det är alltid klokt att kontrollera aktuella lagar och föreskrifter, eftersom regelverket kan uppdateras och anpassas efter nya förhållanden.
Det här får man för en kubikmeter virke
Priset per kubikmeter (m³ ”fub”, fast under bark) varierar stort beroende på trädslag, avverkningskostnader, efterfrågan och geografiskt läge. I genomsnitt kan man säga att:
Gran och tall
Ofta i spannet 300–500 kr/m³ fub, ibland mer om virket är av hög kvalitet.
Björk och andra lövträd
Kan ligga runt 200–350 kr/m³ fub, beroende på användningsområde (massaved eller sågtimmer).
Sågtimmer betingar generellt ett högre pris än massaved eftersom det kan vidareförädlas till byggmaterial. Marknadsläget spelar också in: om sågverken har stor efterfrågan på timmer kan priserna stiga, medan en sviktande konjunktur kan pressa ner priserna. Även transportavstånd och avtalsvillkor påverkar den slutliga vinsten.
Hur ser framtiden ut för skogsmätning – blir det ännu enklare?
Det mesta talar för att framtidens skogsmätning blir ännu mer digitaliserad och automatiserad. Satellitdata, drönarteknik och LiDAR-skanning (Light Detection And Ranging) är redan på väg att bli standard inom skogsinventering. Fördelen med dessa tekniker är att man kan scanna större områden med hög noggrannhet på kort tid.
Många aktörer inom skogsbruket samarbetar med teknikutvecklare för att ta fram helt integrerade system där drönaren flyger över skogen och samlar in data som sedan tolkas automatiskt av en mjukvara. I framtiden kan man föreställa sig att även privata skogsägare enkelt kan anlita tjänster där drönare eller satellituppgifter uppdateras regelbundet, och där en app automatiskt ger förslag på när och var man ska gallra eller slutavverka.
Forskningen fokuserar dessutom på att förfina algoritmer som tolkar de insamlade 3D-data från LiDAR och fotogrammetri, så att uppskattningar av trädhöjd, stamdiameter och volym blir ännu mer exakta. Denna kombination av avancerad mätteknik och högupplöst dataanalys ger stora möjligheter att i detalj optimera både skogens ekonomiska avkastning och dess miljöfunktion.
Vi summerar – hur man kan mäta upp virket i sin skog
Sammanfattningsvis är digitala verktyg och appar idag ett effektivt sätt att mäta skog. De ger snabb översikt, är användarvänliga och kan integreras med GPS-data för smidig beståndskartering. Samtidigt är de traditionella mätinstrumenten, som relaskop och mätklave, fortfarande väldigt viktiga för att verifiera och förfina resultaten, särskilt när det gäller viktiga bestånd med högt ekonomiskt och ekologiskt värde. En kombination av modern teknik och beprövade metoder, tillsammans med god kännedom om gällande regler kring avverkning och rapportering, så kan skogsägare och förvaltare inte bara säkerställa en hållbar förvaltning av sin skog, utan också maximera ekonomisk avkastning och långsiktig hälsa i bestånden. Allt pekar på att utvecklingen kommer fortsätta i rask takt, och i framtiden lär det bli ännu enklare att få exakta volymuppskattningar – kanske till och med helt automatiskt – genom samordning av drönare, avancerade sensorer och kraftfulla databaser.
